Hur stor är er verksamhetsskuld?

När du utvärderar processer eller bestämmer att någonting måste ändras, fråga dig själv: “Om jag byggde upp ett nytt företag från scratch, skulle jag göra så här då?”. Om inte, åtgärda orsaken till det först.

Inom mjukvaruutveckling är teknisk skuld (technical debt) ett viktigt begrepp relaterat till ett systems kvalitet. Agilekonsulten Jimmy Janlén definierar teknisk skuld som ”ryggsäcken av ogjort, slarvigt eller dåligt utfört arbete, en ryggsäck vars tyngd gör att utvecklingen av en produkt går allt långsammare”. Skulden kan delas upp i fyra olika kategorier: programmeringsskuld (dålig kodkvalitet), designskuld (dålig eller ingen design), testskuld (delar av systemet har inte testats, testats dålig eller på fel sätt) eller kunskapsskuld (isolerad och odokumenterad kunskap). Krister Kauppi talar om teknisk skuld som en form av “arkitekturröta” som börjar lukta illa av olika saker, exempelvis att koden blir onödigt komplex, svår att förstå, otestbar etc. För att använda ett klassiskt uttryck kan det alltså sägas handla om att “som man bäddar får man ligga”, fast inom mjukvaruutveckling.

Det är ganska naturligt att den tekniska skulden växer ju större och komplexare systemet blir. Detta medför dock att produktiviteten sjunker och kostnaderna för utveckling av ny funktionalitet ökar. Ett tydligt symptom är att när en ny funktion läggs till slutar något annat att fungera. Ignoreras den tekniska skulden leder den förr eller senare till att systemet blir föråldrat eftersom det inte går att anpassa tillräckligt bra för nya krav och att det blir orimligt dyrt att utveckla och förvalta. En utveckling som inte gynnar någon.

Enligt Jimmy Janlén är den tekniska skulden det största fienden mot ett agilt projekt, dvs. förmågan att kontinuerligt förändra krav och hela tiden leverera av hög kvalitet. Ju högre skulden är, desto svårare och dyrare blir det att förändra, bygga vidare och underhålla.

Verksamhetsskuld

Begreppet skuld kan i princip appliceras på vilket område som helst. Den mest naturliga är såklart ekonomisk skuld – ju mer du handlar på kredit, desto svårare kommer det vara att göra sig skuldfri eftersom räntan växer hela tiden. Men skuldbegreppet kan även överföras till en organisatorisk kontext – bland annat har Krister Kauppi och Thomas Nilsson begreppet verksamhetsskuld (organizational debt):

Vad är nu verksamhetsskuld? Verksamhetsskuld är en form av ”organisatorisk röta” (som börjar lukta illa) i verksamheten och som byggs upp av olika saker som tex att verksamhetens mål och processer är onödigt komplexa, krångliga, motsägelsefulla, byråkratiska, överflödiga, bristfälliga och/eller svåra att förstå. Om en verksamhet bara kör på i många år och förtränger problemen, och inte hinner med reflektion och lärande så byggs sakta men säkert upp en verksamhetsskuld som börjar tära på produktivitet men även på nöjdhet bland kunder och anställda. Skulle verksamhetsskulden bli alltför stor hamnar företaget förr eller senare i en överlevnadskris för att kostnaderna blir betydligt högre än värdet som levereras.

Liksom teknisk skuld är verksamhetsskuld omöjlig att jobba bort, men den bör ligga på en rimlig nivå och alla borde medvetna om hur detta kan göras. Om ingenting görs kommer den stiga. Så börja att “amortera skulden” genom att lösa grundproblem och gör förbättringar i det dagliga arbetet istället för kortsiktiga snabbfixar. Bristande kvalitetstänk och fokus på kortsiktiga vinster löser bara problem tillfälligt. I längden blir det ohållbart. Ofta tror jag reflektionen över eventuella konskevenser glöms bort vid sådana lösningar av problem.

För dig som vill veta mer, läs gärna inläggen Vad är verksamhetsskuld? och Sakta ned och genom detta gör mer på Krister Kauppis blogg.